Teater och spökhistorier

Låtsaslekar får man förmoda alltid funnits. Det är ju på något sätt lekens innersta väsen att man låtsas något. Teater spelades redan i antikens Grekland och är som företeelse ännu äldre, säkerligen lika gammal som människan. Att spela teater i verkliga livet har säkert varit livräddande i farliga situationer. Så att spela teater på en scen är bara en förlängning av något som människan alltid hållit på med i en eller annan form.

En bra historia har alltid varit en bra historia. Förr i tiden innan tidningar fanns i stugorna så fanns det kringresande handelsmän som förde vidare nyheter till folk i gårdarna. De kunde också berätta hemska spökhistorier, sagor och legender. Människor roade sig med att berätta sagor och spökhistorier vid eldens- eller stearinljusens sken om kvällarna.

Vid de olika sammankomster som människorna haft har man också berättat historier för varandra. Man har skapat teater för både barn och vuxna. Förr var det vanligt med handdockor. Barnen spelade teater med dem men det gjorde även de vuxna. Genom barnen har de vuxna i alla tider kunnat få chansen att återuppleva sin barndom. Genom teater och historieberättande kan vem som helst få chansen att uppleva nya världar.