Det är bara ungefär 50-60 år sedan som pojkar och flickor lekte med helt olika slags leksaker. Man hade här i Sverige en strikt könsindelning på leksaker. Det närmaste en pojke kunde komma en docka var antingen för att lokföraren i leksakståget fanns med i leken eller att hans eventuella systrar hade dockor. Det var väl egentligen bara ensamma barn utan varken syskon eller lekskola som kanske inte hade tillgång till både bilar och dockor.
Barn med syskon lekte så som barn alltid gjort låtsaslekar där man tog med de leksaker som fanns att tillgå. Om barnen lekte en äventyrslek där en hjälte med mantel på sig träffade en prinsessa med tyllkjol så hade man kanske mjukisdjur som illustrerade djungelns alla farligheter. Man hade kanske med en docka som fick rollen av babyn som skulle räddas eller rollen som djungeldrottningen som satt på sin tron. Endast fantasin satte gränser för barnens lek förr som nu.
Under senare hälften av 1900-talet kom fler och fler filmer av olika slag på TV och biograferna. Disney fick konkurrens av allt fler serietidningar och äventyrsböckerna blev fler, djärvare och vidlyftigare. Allt detta påverkade barnens lek förstås. Barnen blev allt mer avancerade och mer fantasifulla i sina lekar allt eftersom världen och dess utbud av fantasifulla berättelser och skapelser växte fram.
Barnkulturen har alltid följt de vuxnas kultur på så sätt att barn härmat de vuxna och deras kulturella liv. Det är barnens sätt att lära sig hur världen f
ungerar. Barn testar och härmar och utvecklar även föräldrarnas och andra vuxnas och barns vanor och ovanor i sina lekar. Man kan säga att barn hanterar sin verklighet genom leken och leksakerna är verktygen som hjälper till att illustrera fantasin. Ibland hanterar barnet genom leken en svår frågeställning, ibland en önskan som barnet vill få uppfylld och ibland något som har hänt och som barnet vill greppa och förstå bättre än förut.
Vilka leksaker ett barn använder i sin lek beror på vad barnet vill hantera, återskapa eller drömma om. Man kan säga att all lek handlar i grund och botten om rollspel som barnen använder sig av för att lära sig vuxenvärlden och att återberätta sina vardagsfunderingar för sig själv och göra alltsammans mera begripligt.
Man ska inte berätta för barn vad de ska leka med eller hur de ska leka. I alla tider har barn blivit vuxna och inlemmat sig själva genom lekar i det samhälle som de vuxit upp i. Alla barn har i alla tider stått i situationen av att komma till världen för att lära sig hur den fungerar och att hitta sätt att behärska sin vardag för att kunna uppfylla sina drömmar både som barn och som vuxen. Man borde inte få störa barn i deras kreativa utforskande av världen och sig själva när de leker med olika slags leksaker. Låt dem leka och lära sig hantera livet och relationer genom leken.